nu var det ett bra tag sen jg skar mig jag har varit lycklig o kär men allt rasade och nu sitter jag med en blodigarm igen det gör så ont i mig vill just nu bara häva i mig alla mina tabletter och dö för va fan kan inget få gå åt rätt håll varför kan jag inte få bli lycklig nån gång

orkar inte bry mig om nått längre känns så skönt att skriva av sig men uppskattas inte av alla dom förstår inte att ju mer dom hackar osv ju mer drar jag mig ifrån dom. Ok jag är oresonlig just nu jag mår pyton vet inte riktig vad jag ska göra med mitt liv men en sak är säker jag vill leva lyckligt och känna att det finns en mening med detta liv.

jag lever i ett osund förhållande förstått det nu..... dom säger att man ärker hur mycket man saknar någon när dom är borta och det stämmer för jag saknar han otroligy mycket det smärtar i mitt hjärta för jag älskade honom så och nu ska jag vara ärlig mot er jag träffade en annan jag föll för men med min hjärntvättade huvud gick jag tillbaka till min man hur kunnde jag kasta i väg något så fint  mitt  brinner för denna förlorade man   

just nu vill jag bara skära upp mig helt och fullt orkar inte kan va på toppen humöpr och dras ner på två sekunder vill verkligen inte leva det livet jag gör nu och han går inte och prata med och nu har han drukigt så han blir nedverderande mot mig orkar inte mycket längre det är så jobbigt

i lördags var jag med syster och mor på Jul på Liseberg  var mysigt men mycket folk och jobbigt fick regäla spänningar i rygg och nacke men med lite music i öronen så blev det bättre fick ta mediciner osv. sen åkte jag och mamma ner till falkenberg och möts av en kall stuga det gjorde inte min värk bättre men med värmemadrass och fullt påklädd gick det att sova. i går var jag och mamma på spa (tidig julklapp) fick en bodyscrub så nu är man len som en babyrumpa men nu ska man försöka sova ha det bäst alla där ute

tyckte det kanske var dags att skriva av mig har haft en orolig helg med flera nattliga panikattacker speciellt natten till idag sovit extremt dåligt...........fan va jobbigt det är att vakna kallsvettig och när det känns att hjärtat hoppar ur bröstkorgen i morgon ska jag träffa min kontakt person på psyk är så trött på att det tar sån tid tänk om jag inte får klartecken för medicinering orkar inte vänta länge till en person diskuterade döden för ett tag sen och det jag svarade min vän var att döden är rofyll jag var så redo när jag förlorade medvetandet jag såg inget ljus eller så men jag kännde mig lugn och redo och orädd. om det finns nått efter det vet jag inte men jag stod vid mormor och morfars grav och bad dom ta hand om mim lika så i minneslunden där jag tände ett ljus för henne med.........tänker mycket på brorsan och hur det går för honom vill inte att det ska va mer problem men samtidigt förbereder jag mig mentalt på att en dag kommer polisen ringa och säga att den här gången gick det inte vägen men jag älskar han i allafall och vad han än hittar på för dumt kommer jag alltid finnas där och försöka få han ur knipan som jag alltid gjort

de senaste dagarna har jag känt lycka har varit men människor som betyder något för mig tänker inte gå in på vilka men ni vet vilka ni är visst hade ett anfall en natt och vaknade med att täcket och madrassen var på golvet men börjar bli van vid det så jag tänker inte så mycket på det men men. ikväll blir det resturang besök med maken ha det bäst alla och till er speciella jag tänker på er   

åste få det här ur mig orkar inte prata om det önskar maken kunde förstå att jag behöver det här......... vt att han inte gillar när jag pratar om mina bekymmer men klarar inte ha det inom mig måste få ut det på nått sätt och om det här 

är det sättet så ok då får det vara så...........

skriker inombords och det eda som får mig till att inte skära upp mig totalt är något jag inte tänker ta upp här

men just nu vill jag se mitt blod

orkar inte mer

vill bara få somna in och slippa allt lidande

vill inte att aken ska få läsa det här men att skriva i en dagbok för mig själv spelar mindre roll hoppas att det jag skriver kaske hjälper någon att orka en dag till................

det gör så ont i mig........

vill verkligen skära mig nuriktigt ordäntligt och djupt