tyckte det kanske var dags att skriva av mig har haft en orolig helg med flera nattliga panikattacker speciellt natten till idag sovit extremt dåligt...........fan va jobbigt det är att vakna kallsvettig och när det känns att hjärtat hoppar ur bröstkorgen i morgon ska jag träffa min kontakt person på psyk är så trött på att det tar sån tid tänk om jag inte får klartecken för medicinering orkar inte vänta länge till en person diskuterade döden för ett tag sen och det jag svarade min vän var att döden är rofyll jag var så redo när jag förlorade medvetandet jag såg inget ljus eller så men jag kännde mig lugn och redo och orädd. om det finns nått efter det vet jag inte men jag stod vid mormor och morfars grav och bad dom ta hand om mim lika så i minneslunden där jag tände ett ljus för henne med.........tänker mycket på brorsan och hur det går för honom vill inte att det ska va mer problem men samtidigt förbereder jag mig mentalt på att en dag kommer polisen ringa och säga att den här gången gick det inte vägen men jag älskar han i allafall och vad han än hittar på för dumt kommer jag alltid finnas där och försöka få han ur knipan som jag alltid gjort